Igår kom mensen äntligen igång, med dunder och brak dessutom. Idag är det om möjligt ännu värre. Hej niagarafall! Nu har vi iaf lite nedräkning till på lördag då jag ska börja med första Pergon. Vi pendlar mellan hopp och förtvivlan här hemma. Ett hopp som säger att nu jäklar är det vår tur efter alla dessa år. Men samtidigt förtvivlan eftersom det känns så ouppnåeligt att just vi skulle få känna den lyckan. Men mestadels så känns det faktiskt positivt och vi hoppas så innerligt på en liten februari-bebis nästa år  

Var i storstan igår och kikade lite i affärer. Babyproffsen bla. Vi har ju vetat i flera år vilken vagn vi ska ha så vi var inne och klämde och kände lite extra o fantiserade om alla andra nödvändiga (och mindre nödvändiga) saker vi vill ha.

Åh va jag vill shoppa loss där på riktigt!

Väntar på samtal från kliniken också, ska få VUL-tid. Känns skönt att de är noga med att kolla upp nu när vi höjer dosen. Ska bli såå spännande att se om äggblåsorna vuxit något jämfört med dubbelkuren förra månaden  

Beställde även hem nya ÄL-tester igår kväll, sånna som inte går att misstolka. Sen har jag varit extra noggrann med folsyran nu också! Så nu är vi verkligen redo för lite hard work