Nu har vi bara en dag kvar med månadens Pergo och än så länge är biverkningarna hyffsat milda.

Mår lite illa, svettas, har huvudvärk och lite mer rörig och känslig än vanligt men det kan jag leva med :) Så just nu är det lite lugnet före stormen här hemma.

Tycker att det molar en hel del i tjejmagen idag, speciellt på min högra sida. Ska bli riktigt spännande att se vad VUL;et visar nästa vecka. Har haft ganska bra känslor den här behandlingen, men nu börjar det dala lite. Men mannen i huset är optimistisk för oss båda så det känns skönt   Fantastiska man!

Nu är det dags att sätta lite fart här hemma! Ville mest bara kika in o uppdatera om läget lite :) 

Igår kom mensen äntligen igång, med dunder och brak dessutom. Idag är det om möjligt ännu värre. Hej niagarafall! Nu har vi iaf lite nedräkning till på lördag då jag ska börja med första Pergon. Vi pendlar mellan hopp och förtvivlan här hemma. Ett hopp som säger att nu jäklar är det vår tur efter alla dessa år. Men samtidigt förtvivlan eftersom det känns så ouppnåeligt att just vi skulle få känna den lyckan. Men mestadels så känns det faktiskt positivt och vi hoppas så innerligt på en liten februari-bebis nästa år  

Var i storstan igår och kikade lite i affärer. Babyproffsen bla. Vi har ju vetat i flera år vilken vagn vi ska ha så vi var inne och klämde och kände lite extra o fantiserade om alla andra nödvändiga (och mindre nödvändiga) saker vi vill ha.

Åh va jag vill shoppa loss där på riktigt!

Väntar på samtal från kliniken också, ska få VUL-tid. Känns skönt att de är noga med att kolla upp nu när vi höjer dosen. Ska bli såå spännande att se om äggblåsorna vuxit något jämfört med dubbelkuren förra månaden  

Beställde även hem nya ÄL-tester igår kväll, sånna som inte går att misstolka. Sen har jag varit extra noggrann med folsyran nu också! Så nu är vi verkligen redo för lite hard work    

Sitter som på nålar och väntar på att mensen ska dyka upp.

Har haft rejäl mensvärk några dagar och framförallt igår och idag så

nu kommer den nog snart. Naturligtvis kommer det ju "krocka" med alla  möten

och annat viktigt som vi har i vår närmsta framtid, men vi håller tummarna för

att jag kommer må okej :)

Har haft sjukt ont i brösten den här Provera-kuren, kan inte riktigt minnas att

jag haft det förut? Gör ont så fort jag har BH, kläder eller om jag så snuddar dem.

Min käresta gjorde ett riktigt klämmande häromdan och satan i min lilla låda va ont

det gjorde, haha!

Annars rullar det på här, trots den eviga väntan. Pratade med min farmor i telefon förut

och kom in på det här med barn igen. Jag blir helt varm i hjärtat när hon berättar att hon

håller tummarna för oss och att vi kommer bli jättebra föräldrar   

Åt sista Proveran i onsdags så väntar på att mensen ska dyka upp nu.

Har en känsla av att det kommer bli en rejäl omgång nu så jag har bunkrat upp

med massa bindor, tamponger och m-koppen.

Detta innebär ju att det snart är dags för trippeldosen Pergo   Spännande!

Har faktiskt en hel del tilltro till den här doseringen. Hoppas, hoppas att det är

vår tur nu!

Drömde att vi var inne på VUL i natt, de hittade tre stooora äggblåsor som var

97 mm, 67 mm och 73 mm. Haha. Riktigt så kul kanske vi inte ska ha, men det

får gärna finnas en eller två som är runt 15-20 mm när vi ska in nästa gång  

Vi har förresten outat oss för några till nu. Lite jobbrelaterade kontakter bla och

det känns riktigt skönt! Konstigt att så många vet om våran mest privata kamp, men

samtidigt skönt att få lite förståelse. Detta är ju ändå vår prio 1 och något som vi

tänker på och pratar om dagligen.

Så, nu har jag haft en paus ett tag och för tillfället har jag faktiskt lite sug att ta upp bloggen igen  

Var inne på kliniken i början på veckan för att kolla äggblåsorna med VUL. Hade ätit ytterligare en dubbeldos Pergo men den största äggblåsan var bara 4-5 mm. Samma som de andra gångerna alltså. Men den här gången gjorde jag mitt VUL på dag 16 och tidigare har jag gjort det runt dag 10-12.

Så det var sämre resultat än vanligt   Crap!

Läkaren föreslog att vi skulle testa en trippeldos i stället så får vi se vad som händer. Det är tydligen det allra högsta man skriver ut och många kliniker vill inte göra det. Men de insåg väl (äntligen) att det inte är tillräckligt så som det varit tidigare.

Hon ville även att jag skulle börja med Provera nu direkt på dag 16 så idag är jag inne på fjärde tabletten. Hoppas att detta gör att mensen blir lite mer regelbunden! 

Blir så trött på att min kropp inte vill sammarbeta. Hur många år till ska vi behöva vara barnlösa?

Har haft en liten bloggpaus nu. Har varit inne på bloggen flera gånger men inte haft något vettigt att skriva. Det har jag väl inte nu heller iof, men ville bara lämna ett livstecken.

Var o lämnade blodprov i veckan och när jag ringde för att boka tiden frågade (samma kvinna) IGEN om det var till mödravården. Eller hon snarare antog att det var till mödravården. Nä, svara jag, det är till infertilitetsmottagningen. Kanske en liten sak att hänga upp sig på, men det känns som en spark i magen varenda gång...

Iaf, när vi väl skulle in på blodprovet kom en ung tjej och hennes kille. Med världens gravidmage. Det gjorde inte saken bättre att hon satt och plingade med sin gravid-bola nonstop heller. Jag vet inte hur länge jag drömt om att få ha en sån, och när hon satt där och plingade o klappade magen så kände jag tårarna bränna i ögonlocken.

Om 2-3 veckor ska vi tillbaka till kliniken för VUL (ska börja en ny dubbeldos nu när mensen kommer igång). Har haft en ostimulerad cykel nu så det ska bli skönt att komma igång igen.

Kliniken ringde upp precis och sa att de pratat med den läkaren vi hade först.

Den vi haft det senaste är tydligen sjuk så hon fick "rycka in" i stället och uppdatera sig lite i hur det gått för oss och vad man ska göra nu.

Det bestämdes iaf att jag ska köra 2 dubbeldoser till med start nästa menscykel och sen ska vi in på VUL runt dag 15 för att se.

Frågade även hur mina tidigare progesteronvärden sett ut och de har legat på:

1,5

1,8

2,8

2,4 och något mer. Så att det var 30 den här månaden visar ju verkligen att det hänt något. 

Efter det här så kommer man ta ytterligare ställning till IVF, men nu har vi en sista chans att klara det utan.

På gott och ont.

Lite surt att jag missade den här gången, är ju på cykeldag 7 eller något sånt nu. Men då får kroppen vila

en omgång. 

Pratade med sköterskan igen nu och de hade pratat med läkaren nu under dagen som också

blev glatt överraskad över värdet :) 

Det bestämdes iaf att jag ska avvakta och se om mensen dyker upp, eller ta gravtest någon 

dag framöver för att se om det tagit sig. Sedan skulle jag återkomma till kliniken så att vi

kan få tid för läkarsamtal. 

Så någonting annat än bara Pergo tror jag att det blir sen, annars vet jag inte riktigt varför

vi skulle få en läkartid. Kanske kolla så allt ser bra ut!? 

Hoppas att mensen vill komma (eller ja, helst vill jag ju inte se röken av den på x antal månader)

någorlunda rätt i cykeln den här månaden också så att jag slipper köra med Provera igen.

Molvärken i magen/äggstockarna är fortfarande kvar. Känns ungefär som att jag ska få världens

blödning, men det kan ju också betyda att det faktiskt fastnat en liten goding  

Har testat 2 dagar i rad nu, testnarkoman som jag är ;) Men än så länge är det negativt, och det tror

jag nog att det kommer fortsätta vara. Men hur som så har mitt värde stigit rejält, bara det är en

vinst :)