Svullnaden går upp och ner, men viktökningen verkar ha klingat lite för tillfället vilket känns skönt. Har dock en envis huvudvärk och känner mig allmänt olustig så jag bestämde mig för att ringa förlossningen förut och rådfråga. Det var samma barnmorska som sist som svarade och hon är allt annat än intresserad och tycker mest att man är jobbig som ringer känns det som, suck.

Förklarade iaf hur jag mår och hon kikade i min journal och avfärdade min oro med att blodtrycket minsann låg bra när vi var hos barnmorskan den 22e. Det låg på 115/nånting och vid inskrivningen låg jag på 140/nånting så något högt blodtryck hade jag definitivt inte. Dessutom var jag ju på tillväxtultraljud häromdan och det visade ju heller inget så jag kunde antingen vänta tills nästa bm-besök eller ringa o fråga om de hade tid för blodtryckskoll idag. Proteinen i urinen förklarade hon med att det kunde vara flytningar och sen var det bra med det, typ.

Tackade så mycket och sa att jag antagligen skulle höra efter med mvc och se vad de har att säga, men samtidigt så blir jag så irriterad för att det inte känns som man blir tagen på allvar. Dessutom kändes hela samtalet som "lilla gumman, du slösar min dyrbara tid". Jaja. Har ju en tid hos bm om några dagar så jag får vänta tills dess om det inte blir värre. Antagligen är det inget, men som förstföderska känner man (jag) mig extra nojig.

 

Corina

1 februari 2013 19:10

Som förstföderska har man rätt att vara nojig kan då jag tycka i alla fall ! Man har rätt att bli tagen på allvar även om det inget allvarligt är ! Så de så ! Du ska se att allt är ok....

http://corina.bloggplatsen.se

 

Tackan

3 februari 2013 12:16

Så dåligt bemötande. Klart man oroar sig. Hoppas hon bara hade en dålig dag. Tveka inte att ringa igen km du oroar dig, de jobbar för dig!

http://www.farhuset.blogg.se/far

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Herregud, nu var det verkligen längesen jag skrev något här. Datorn är knappt på här hemma längre och det är rätt trist att skriva från mobilen, men här kommer iaf ett litet livstecken från oss :) Lillkillen är snart 5 månader och vi njuter för f...

På lördag är lillen tre månader. Herregud, vart tar tiden vägen? På ett sätt känns det som han kom igår och på ett annat sätt som att han alltid funnits här hos oss. Annars går allt bra här hemma. Skrikfesterna har minskat och han är jätteredig m...

Igår var lillprinsen åtta veckor gammal och han utvecklas massor just nu! Skrattar, jollrar och börjar så smått att upptäcka sina händer (som för övrigt tycks vara väääldigt goda). Kvällarna är kämpiga.. Det skriks oavbrutet emellanåt och man känne...

Loggade in på FK idag och såg det här:   Alltså, fattar ni hur stort det här känns? Ska vi få barnbidrag!? JAAA! Dessutom såg jag igår att lillkillens namn gått igenom nu. Tänk att min son finns i registren och att jag står som mamma. Helt galet...

Lillkillen ligger i pappas famn och sover och jag passar på att få lite gjort vid datorn.    Idag har vi haft en riktig mysdag jag och lille E. Massa mys och närhet. Underbart. Det är verkligen helt ofattbart hur stark kärleken kan växa sig på mi...