Passerar vecka 32 idag och nu börjar det verkligen kännas att det närmar sig. Magen har blivit aningen lägre och lillkillen knökar desto mer nu i stället för att sparka. Mest sparkar han om jag ligger på sidan, då blir han skogstokig och protesterar hej vilt :) 

Sammandragningarna är (för tillfället åtminstonde) lugnare och de gör inte riktigt så ont som tidigare. Dock får jag många små och gärna om jag går lite för fort, bär tungt eller när jag reser på mig. Men så länge de inte gör sådär superont så är jag nöjd!

Måste kissa oftare nu, gärna två gånger på natten och när vi är iväg någonstans så får jag ofta springa och kissa både en och två gånger. Dessutom har han en förkärlek till att knöka på blåsan så då känns det som att man ska spricka omedelbums :)

Halsbrännan håller i sig, vissa dagar är bättre än andra, precis som med foglossningen och sammandragningarna. Just nu är det ganska lugnt.

Drömmer gör jag också, helt sjuka drömmar! En natt drömde jag att kineser var inne i vårt vardagsrum och stal madrassen till vagnen. Det slutade med att jag var livrädd och väckte sambon som fick följa mig till toan. Vågade inte gå själv :/ Har även drömt en lång och intensiv dröm om min ena näsborre, som tydligen heter Eva... Haha. Det är verkligen helt rörigt i huvudet på nätterna!

I övrigt mår jag faktiskt rätt bra, bara jag lyssnar på kroppen. Men man har ju inte alls samma ork som tidigare och bara att ta på sig skorna är ett helt projekt i sig. Tur att jag har sambon som assisterar när han är hemma, men när han jobbar så tar det mesta typ dubbelt så lång tid som man är van vid.