I morse var det dags för bilbesiktningen. Lika kul som vanligt, men det är ju bara till å gilla läget.

Eftersom den var inne på verkstan för typ två veckor sedan så kändes det rätt lugnt, men jag hade en känsla av att det skulle vara något med bakvagnen (fick bra att veta på det förra året), och mycket riktigt.... 

Tack o lov så fick vi bara en notering om det så bilen gick igenom utan problem. Dessutom kunde han se att vi kostat på framvagnen en hel del nyss, så det fick vi plus för.

I övrigt håller min kropp på att explodera snart känns det som. Har en inre stress som inte är av denna värld och jag känner mig som ett utskitet päron både psykiskt och fysiskt. Men jag hoppas att det går över snart, och som sagt, jag måste lära mig att stänga av. Jag vill kunna lägga all min energi på lillemannen och vår alldeles egna familj. Utan orosmoment, stress och måsten.

Jaja, det blir nog inte bättre än så här i dag... 

Älskade lille E, du är mitt ljus i tunneln!

Uh, den här natten var verkligen lång! Såg på nya Johan Falk igår kväll och la oss runt 00.35, men jag kunde omöjligt somna. Låg o pillade på mobilen och vred och vände på mig i evigheter (kändes det som).
När jag väl somnat vaknar jag av att magen krampar (hej förstoppning!) så då gick det omöjligt somna om igen på en bra stund.

Sen när jag väl somnar så vaknar jag så småningom av att vovven bökar omkring i sängen och jag känner mig typ full pga sömnbristen. Så nu sitter jag här, nyduschad och bitter ;)

Idag är det dags för föräldragruppen, ska bli spännande! Både jag och mannen i huset är riktigt nervösa :) Nu är det dags för lite frulle!

Jag har inte haft några större problem med att göra nr 2 nu under graviditeten, men senaste 1-2 veckorna har varit bedrövliga. Skitdåliga så att säga   

Tål inte katrinplommon, aprikoser och liknande, så det är uteslutet. Försöker dricka så mycket jag bara kan - men utan resultat. I lördags hade jag så ont i magen att det bara krampade gång på gång, och nu känns det som att jag är på väg ditåt igen. Kanske inte idag, men i morgon eller övermorgon.

Hur har ni andra gjort? Använder ni er av något medel från apoteket, eller har ni någon bra huskur?

______________

Update: Beställde Lunelax och Laktulos precis efter tips i kommentarerna. Skönt att ha båda sorterna hemma fall den ena inte funkar. Nu jäklar ska vi få fart på systemet! ;)

Igår kväll låg sambon i mitt knä och kände hur LillBus sparkade för fullt. När han slutade petade sambon på magen och fick en spark tillbaka, o så håll dom på... Pappa petade, LillBus sparkade :) Skithäftigt att verkligen få en reaktion från lillen!

Låg kvar länge i soffan och pratade om hur våra liv har förändrats, och hur mycket det kommer förändras när han kommer till oss sen. Man längtar så mycket efter allt det här vardagliga, gå promenader med vagnen, åka o handla blöjor, ha mysiga hemmadagar alla tre, se honom växa och utvecklas, första leendet m.m Finns så mycket att se fram emot!

Nu ska jag krypa upp i mannens famn en sekund innan dagen drar igång på riktigt :)

Hua, jag börjar nog bli rejält sjuk känns det som. Har ju snorat i ett par veckor men nu känner jag mig febrig och sådär härligt varm och kall om vartannat och näsan bara rinner.

LillE var helt crazy i magen typ hela dagen igår och buffade och knökade nonstop hur länge som helst :) Så mysigt när man märker av hans sovvanor mer och mer och kan se ett mönster. Ikväll hoppas jag att han är vaken som vanligt så att sambon kan få sig ett par sparkar, igår fick han bara en innan jobbet.

Nu ska jag kurera mig själv och sen ta ut den fyrbente på en liten runda.

Hängde med sambon upp till affären förut. Jag blev akut fikasugen så för att säkerställa att han inte kom hem utan fika var det lika bra att följa med. Fick bromsa sambon flera gånger när vi gick, fogarna värkte och jag kände mig som en vaggande dam på 85 år ungefär.

Efter att ha bett sambon gå lite långsammare för typ femtioelfte gången suckar han och säger "Men vi kommer ju ingenstans. Det känns som att jag bara trampar luft utan att komma framåt när vi går så här sakta". Haha, riktigt så sakta gick det nog inte men... :)

Nu är sambon iväg och jobbar och jag tänkte slöa framför datorn en stund. Blir en riktig slapparkväll här hemma, inte så tokigt det heller!

Det blev inte alls bra med förra tiden hos MVC så jag gjorde en chansning och ringde upp för en timme sedan och hörde om det inte fanns någon annan tid. Nu var det barnmorskan vi hade första gången som svarade och hon var en ängel och klämde in oss på den dagen vi hade från början, trots att hon egentligen inte hade så mycket tid. Tack!

Nu slipper vi tänka på att behöva krångla med bussar, jobb och envis foglossning och kan åka dit och bara ta det lugnt hela dagen utan massa stress. 

Nu ska vi laga lite mat här hemma. Jag som inte gillar fiskpinnar har varit sugen på det i flera dagar så nu blir det fiskpinnar för min del och kyckling för sambon (han lider ju inte av samma cravings som jag och förstår inte tjusningen med fiskpinnar, än. Haha). 

Hoppas bara det blir lika gott som jag föreställt mig nu ;)

Har precis varit ute i köket och brett mig en macka när jag såg att någon med dolt nummer ringt till mobilen. Naturligtvis hade jag ljudlös på, grrr! 

Min första tanke är att det är barnmorskan som ska omboka vår tid nästa vecka. Så typiskt i sånna fall eftersom sambon tagit ut en semesterdag just den dagen för att följa med och för att vi ska slippa stressa. Jaja, bara vänta o se om de ringer igen, nu har jag iaf ljud på.