Funderar på hur jag ska göra med bloggen. 

Kanske dags att stänga ner den. Ja, det känns så.

Vi får se.

Grav-tester - Check!

ÄL-tester - Check!

Åh va härligt det är när man har en bra dag och känner att våra drömmar faktiskt kan bli verklighet. 

Vissa dagar känns det helt hopplöst, men idag har jag ändå en gnutta hopp inom mig. Kanske inte den här veckan, den här månaden eller det här året, men vi SKA lyckas  

__

 Proveradag 6 idag, tycker att det går såå långsamt när jag äter Provera, man vill ju bara sätta fart med Pergon på direkten  

Önskar dock att vi kunde få ett VUL denna omgången också, skulle vara jätteintressant att veta om det blivit någon förbättring eller inte. Visst, slutresultatet ser vi ju via blodprovet i sluten av cykeln, men jag vill ju veta hur många äggblåsor som bildats och fall de är större än förra månadens.

Kan inte gärna ringa o tjata på kliniken heller, både barnmorskan och överläkaren bedömde att det inte var nödvändigt denna månaden, men åh va nyfiken jag är...

Kan man boka ett privat VUL, eller är man knäpp då?   Hmmm..

Idag är jag inne på fjärde Provera-dagen, men hade känslan att mensen skulle börja hela dagen igår. Molande värk, precis som innan mens. Men sen avtog det. Skönt, för jag vill gärna äta klar kuren så att risken för strulig mens mitt i dämpas en aning   

Känner inte överdrivet mycke hopp till Pergon denna månaden, med tanke på det usla resultatet förra perioden så känns det som att det kommer bli ungefär detsamma denna gång. Uselt på så sätt att äggblåsorna var för små, men samtidigt glädje att se att jag faktiskt kunde bilda äggblåsor. På mitt första VUL fanns det inte en enda äggblåsa (ostimulerad), trots att det borde ha varit den tiden i månaden. Så det i sig var kanske en vinst, men ibland är det bara så svårt att se att även små framsteg duger.

Å andra sidan så kan ju pergon ligga kvar i blodet och göra att jag får en "extra" dos denna cykel, men just nu känns det mest väldigt långt bort.

Kliniken ville dessutom inte kolla med VUL denna gången, så jag lär ju inte få veta hur många äggblåsor som bildats, eller hur stora de är denna omgången. Lite tråkigt, men that's the way it is, antar jag ;)

Något annat som jag funderat mycket på är det här med anonymitet i bloggvärlden. På ett sätt vore det så skönt att slippa vara anonym och "smyga omkring". Men i dagsläget så är det faktiskt ganska skönt att det inte är så många som känner oss personligen (vänner och bekanta exempelvis) som vet om vår kamp.

Men det känns allt lite tråkigt att inte kunna lägga in bilder och att kunna göra bloggen mer personlig. Hade från början inte tänkte berätta något förrän det (eventuellt) blir tal om IVF på riktigt, men min familj vet om och även några jobbrelaterade personer i vår närhet. 

Anledningen till att inte fler vet är att vi inte vet om det kommer stanna hos dessa... Riktigt tråkigt att behöva känna så i en sån här tung situation, men tills vidare så är det vår hemlighet  

Något annat riktigt roligt är att jag anmält mig till bloggträffen  

Ska bli riktigt kul att träffa andra i samma situation, och framförallt; att få se personerna bakom bloggarna man följer :) Kommer bli superkul!

Just nu spånar vi på om sambon ska åka med till storstan så att vi kan unna oss en hotellövernattning, eller om jag ska åka själv som planerat. Har lite svårt att komma på något som sambon kan roa sig med under tiden, så det lutar nog åt det sistnämda ändå. Well, vi får se vad som händer, fötter och sker :)

Nu ska jag återgå till vardagen en stund, hej!

Vi närmar oss vårt VUL med stormsteg. Hoppas så innerligt att det har gett resultat med pergon nu, annars känns det riktigt tungt.

Vi är verkligen i behov att positiva besked, så håll tummarna   

Inne på dag 3 av 5 med Pergo, än så länge känner jag inte av något. Skönt!

Brukar ha en tendens att få mängder av biverkningar, men nu är det nada och inget.

Känner mig precis som vanligt. 

VUL-tiden är bokad nu och sambon fick smita ifrån jobbet ett par timmar, så det löste sig.

Är rejält nojig för att det kommer visa att det inte finns några ägg/äggblåsor när vi är där, men jag hoppas så innerligt...

För övrigt rullar dagarna på rätt hyfsat, just nu är det en del att ha i huvudet, men efter VUL kan vi nog slappna av lite mer. Kanske ;)

Fortfarande inte hört något från kliniken. Kan hända att läkaren är på semester eller liknande, men man vill ju såå gärna veta, och det nu! 

Slår nog en pling i mitten på veckan om jag inte hört något innan dess, då har det ju gått 3 veckor.

Känns som man går på sparlåga här hemma hela tiden, orken är som bortblåst och allt annat har fått stiga åt sidan för tillfället.

Huvudet ner och fötterna upp ungefär...

Väntar på att vår läkare ska höra av sig så att vi vet hur vi ska gå vidare. Hoppas även kunna ventilera några av de frågor och funderingar vi har, för just nu är det en hel drös med frågetecken som hänger över våra axlar.

Funderar även på om jag ska fortsätta med Proveran eller ej, har ju inte hört något men har tabletter för iaf en period till, men då måste kliniken ge klartecken först.

Men å andra sidan är det nog lite för sent för det denna månaden, iaf om det ska bli någon regelbundenhet (säger man så??) i cykeln.

Skulle jag börja äta Provera:n nu och det följer samma mönster som sist så skulle mensen sätta igång den 12 eller 13e juli, och då hade jag sista mensens första dag den 30nde maj. Alltså blir det ett lite för långt mellanrum. Eller ja, kort om man jämför med hur jag brukar ha det emellanåt, men jag antar att de vill ha det lite mer exakt än så!?

Jaja, det återstår att se. Hoppas de hör av sig snart så att jag vet, och framförallt; så att jag vet hur jag ska tyda mitt provsvar