Det känns helt underbart att veta att det är en liten kille i magen. Just att veta könet har gjort att jag längtar ännu mer och drömmer om framtiden tillsammans med vår son. Det känns mycket mer verkligt och vi kan säga han i stället för hon eller han när vi pratar om honom. 

I morse när jag vaknade kikade jag på spjälsängen och tänkte för mig själv: "Herregud, det ska ligga en liten kille här i om några månader". Magiskt! 

Nu låter det som att vi bara ville ha en kille, men så var det inte alls. För oss spelar könet ingen som helst roll. Noll, zero, nada... men just känslan av att veta är helt fantastisk! Det hade självklart varit precis lika häftigt om det varit en tjej i magen!

Innan sambon gick till jobbet i morse så sa han "jag tror nog att det är en liten ***** i magen". Kan inte annat än hålla med, det känns verkligen så :) Men det får tiden utvisa som sagt, men det är mysigt att prata med magen och testa de olika namnen för att se vilket som känns mest rätt. Just nu går han under det namnet iaf :)

Sitter och kikar på förvaringsmöbler till lillkillen. Tänkte köpa en garderob från början, men nu har vi bestämt oss för en byrå och jag tror nog att jag vill ha en Hemnes. Vi har ju en vit Hemnes i hallen som jag älskar så det lutar nog att det blir en sån till alla kläder.

Känner verkligen att jag vill bo större nu. Det vore skönt med 4 rok (bor i en 3a på 80 kvadrat), så att man kan ha ett separat gästrum/kontor plus ett alldeles eget rum till lillen. Nu har vi en stationär dator som vi inte riktigt vet vart vi ska placera sen när han ska få sitt egna rum. Det är ju visserligen långt kvar tills dess eftersom han kommer ha spjälsängen inne hos oss x antal månader, så jag hoppas vi hinner hitta något nytt tills dess. Annars får vi knöka in datorn i vårt sovrum. 

Hus vill vi inte ha än på måånga år, om ens någonsin. Men ett radhus hade inte skadat. Jaja, det löser sig :)

I övrigt börjar jag bli rejält förkyld IGEN :/ Snorar och känner mig allmänt ur form idag. Nu är det dags att ta tag i lite måsten. Yay!

 

Vår väg till en kotte

4 oktober 2012 16:24

Åh vad gott att läsa om dina/era känslor kring barnet i magen! Härligt att veta vem som kommer till er! Jag vill också veta men vi fick inget bra svar eftersom han/hon låg så ogynnsamt i magen.. grr! :)

Men jag har ändå haft en inre känsla att det blir en pojke. Medan maken är tvärtemot. Så någon av oss får ju rätt :)

Hoppas förkylningen ger med sig snart för dej. Det är mycket sånt skit i luften nu tycker jag!

Kram!

http://www.varvagtillenkotte.blogspot.com

Against all odds

4 oktober 2012 16:29

Tack, ja det känns jättemysigt att veta! Kan ni inte få veta vid ett senare UL då om ni vill veta? Om den lille vill visa sig förstås ;) Hihi, så hade vi också, sambon trodde stenhårt på tjej och jag på kille.

Ja, verkar som att förkylningen går fram och tillbaka mest hela tiden. Lite trist, men bara till å härda ut. Ganska typiskt hösten när skolor och annat kommit igång igen.
Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Herregud, nu var det verkligen längesen jag skrev något här. Datorn är knappt på här hemma längre och det är rätt trist att skriva från mobilen, men här kommer iaf ett litet livstecken från oss :) Lillkillen är snart 5 månader och vi njuter för f...

På lördag är lillen tre månader. Herregud, vart tar tiden vägen? På ett sätt känns det som han kom igår och på ett annat sätt som att han alltid funnits här hos oss. Annars går allt bra här hemma. Skrikfesterna har minskat och han är jätteredig m...

Igår var lillprinsen åtta veckor gammal och han utvecklas massor just nu! Skrattar, jollrar och börjar så smått att upptäcka sina händer (som för övrigt tycks vara väääldigt goda). Kvällarna är kämpiga.. Det skriks oavbrutet emellanåt och man känne...

Loggade in på FK idag och såg det här:   Alltså, fattar ni hur stort det här känns? Ska vi få barnbidrag!? JAAA! Dessutom såg jag igår att lillkillens namn gått igenom nu. Tänk att min son finns i registren och att jag står som mamma. Helt galet...

Lillkillen ligger i pappas famn och sover och jag passar på att få lite gjort vid datorn.    Idag har vi haft en riktig mysdag jag och lille E. Massa mys och närhet. Underbart. Det är verkligen helt ofattbart hur stark kärleken kan växa sig på mi...