Blev helt varm förut när jag läste vad min älskade sambo hade skrivit i ena boken vi har om graviditeten. Halva boken fyller mamman i och andra halvan fylls i av pappan. Så här stod det under ena punkten...

Den blivande mamman fick följande små egenheter under graviditeten:

-Akut hungrig, akut trött, känslosam och alldeles underbar!

Älskade, älskade du! 

Idag har vi klarat av ytterligare en vecka och välkomnar nu vecka 26. Mår ju som sagt lite halvknas nu med huvudvärk, yrsel och illamående så jag har mest tagit det lugnt idag.

För övrigt har jag nog ungefär samma symtom som tidigare; trött, foglossning, lite mer känslosam, huvudvärk, illamående och yrsel som kommer och går. Sambon flinar gott åt min "mat- och sovklocka" som han kallar det. Blir jag hungrig så blir jag akuthungrig, och blir jag trött så blir jag gaaaalet trött och måste ta en tupplur på direkten. Har kommit in i någon ny fas också där jag vaknar tidigt på morgonen (mellan 5-6-7) och är superhungrig, så då är det bara till å knalla upp och äta lite ;) 

Att somna om sen är dock inte lika lätt, då bökas och knökas det för fullt i magen och jag blir pigg som en mört helt plötsligt. 

Rent känslomässigt mår jag bättre än någonsin och jag känner mig verkligen hel. Extra underbart är det när lillen sparkar och busar omkring inne i magen, allting annat bara stannar av och det enda man känner där och då är närheten och kärleken till vår älskade E. Magiskt!